Avslöjandet om kartellbildningen med syfte att förhindra konkurrens på återvinnings- och återbruksområdet kom inte som en fullständig överraskning för Andreas Frössberg.

– Jag minns att det var en gryningsräd för några år sedan, men kunde nog inte ana att det var så här stort.

Han tycker sig känna igen åtminstone en av de konkurrensbegränsande åtgärderna som kommissionens utredning avslöjar: överenskommelsen om att betrakta återvinning av ELV:er som en tillräckligt lönsam affär och därför inte ersätta demonterarna för deras arbete.

– Tillverkarna har hänvisat till att bildemonteringarna i vissa fall redan själva betalar för att ta emot ELV:er, och därför vill tillverkarna inte betala. Men sanningen är att vi i själva verket är tvingade att betala för att få in material, vilket sällan är en bra affär för bildemonteringarna.

Den ekonomiska skada som kartellen orsakat demonteringsbranschen är stor, men det finns något som är värre, enligt Andreas Frössberg.

– Det värsta är förtroendeförlusten. Den kommer också i ett känsligt skede när vi snart behöver samarbeta kring det nya ELV-direktiv som troligen blir klart i höst.

Det är nu upp till bevis för fordonstillverkarna och deras branschorganisation ACEA att ta ansvar och visa öppenhet för att bygga förtroende gentemot bildemonterarbranschen, anser han.

Andreas Frössberg varken vill eller kan spekulera i hur stora förluster kartellen har orsakat bildemonterarna, men säger att det handlar om ansenliga summor. Det visar också de höga böter som EU-kommissionen riktar mot tillverkarna, även om böterna sannolikt är lågt räknade.

– Kartellsamarbetet har varit konkurrensbegränsande och hindrat framväxten av en bättre fungerande marknad för begagnade och återbrukade bildelar. Det har hämmat vår bransch mycket och försämrat för dem som köper bil.

Andreas Frössberg menar också att kartellen visar på en mycket konservativ inställning, där producenterna bara har sett till sitt eget: att tillverka och sälja nytt istället för att arbeta proaktivt med sitt eget producentansvar. Detta har hindrat utvecklingen mot återvinning och återbruk kraftigt, och det borde göras en oberoende översyn av producentansvaret. Enligt Andreas Frössberg är det uppenbart att insynen i tillverkarnas verksamhet inte varit bra nog.

– Vi som bildemonteringar ska ta hand om materialet på ett miljöriktigt sätt och bedöma om det finns delar som är lämpliga för återbruk. Men det är bilproducenterna som ska bära kostnaderna om det finns negativa värden i avfallet.

Enligt kommissionen är det fritt fram att inom respektive EU-lands lagar driva skadeståndsprocesser mot biltillverkarna. SBR kommer att undersöka hur en sådan process skulle se ut, men frågan kommer också att diskuteras inom EGARA – den samordnande organisationen för bildemonteringar i Europa, som Andreas Frössberg också är ordförande i.

– Vi har ett möte i Polen 21–25 maj och stänger inga dörrar. Men det är en jätteprocess att ge sig in i, och kanske använder vi istället tillfället som en möjlighet att kliva fram. Till exempel med ökade krav på öppenhet och rimliga ersättningar. Ett sådant exempel skulle kunna vara att tillverkarna börjar betala oss för att vi skjuter airbags.

Enligt Andreas Frössberg finns det överlag mycket att fundera på efter kartellavslöjandet, men en bra relation med biltillverkarna är grundläggande även i framtiden.

– Vi ser en väg framåt i relationen med tillverkarna där öppenhet och ansvarstagande fungerar. Det är mycket upp till bevis för dem att se till att det faktiskt kommer att hända, att de tar det ansvaret.

EGARA står för European Group of Automotive Recycling Associations