När man tänker tillbaka på sin första bil har den nog en speciell plats i hjärtat. Oavsett om det var en skruttig kärra som knappt ville starta eller värsta vrålåket med all lyx som man kan tänka sig. I mitt fall var det en vit Fiat med det passande modellnamnet Uno. 1986 års modell (86 säger åtminstone minnet, instruktionsboken hävdar 87).. Den hade tillhört min farfar och jag fick ta över den några år efter hans bortgång, efter att den hade tjänstgjort på annat håll i släkten. Då hade jag ännu inget körkort och bilen fick stå på en parkering bredvid ett ålderdomshem, ett stenkast från min bostad.
Men det var i alla fall min första bil
Från en välanvänd trotjänare till en möbel stående i en hall. De flesta kan nog känna sig nostalgiska när man tänker tillbaka på sin första bil.