23948sdkhjf

Rattfylleri: Vem bryr sig?

Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, har gått igenom alla rattfylleridomar, (10 661 domar), i 79 av landets 95 tingsrätter åren 1996 och 1999 för att ta reda på vilka förändringar som skett under de tre åren. Tendensen är tydlig: straffen för grovt rattfylleri (minst 1 promille) har blivit mildare. Andelen villkorliga domar ökar medan fängelse minskar. Villkorliga domar ökade från 6,1 % 1996 till 24,3 % 1999. Det beror på möjligheten att döma till villkorlig dom med samhällstjänst som infördes 1 januari 1999. Samtidigt har en minskning av antalet fängelsedomar skett, från 58,3 % 1996 till 42,7 % 1999. Denna förändringstendens har hållit i sig också under år 2000, enligt uppgifter från BRÅ, Brottsförebyggande rådet. Lika inför lagen? Män och kvinnor är inte lika inför lagen. Kvinnorna döms i betydligt högre utsträckning till skyddstillsyn än vad männen gör. Skyddstillsyn innebär att de får övervakare i stället för fängelse. Detta gäller såväl 1996 som 1999. Däremot har det blivit större likhet inför lagen, då det gäller åtalade med eller utan advokathjälp, sedan villkorlig dom med samhällstjänst infördes 1996. Det finns geografiska skillnader då det gäller straffpåföljderna, alltså var i landet domen har avkunnats. I södra Sverige utdöms fler fängelsedomar än övriga delar av landet. Situationen i Sverige Rapporten ”Vem bryr sig” ger en översiktlig bild av rattfylleriet och rattfyllerilagstiftningen i Sverige. Uppmärksamheten fästs bland annat på den bakomliggande alkoholproblematik som ofta kan skönjas när det gäller grova rattfyllerister. Rattfylleri är inte bara ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem utan också ett av flera symtom på alkoholproblemen i samhället överhuvudtaget. Dessutom är sambandet alkoholkonsumtion och rattfylleri påtagligt. Rehabilitering för rattfyllerister Rapporten belyser möjligheterna till rehabilitering och olika påverkansprogram för rattfylleridömda. Dessa betydelsefulla insatser tenderar att bli eftersatta som en följd av besparingar i samhället och förändringar i rättspraxis under de senaste åren.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062