Bromsarna gnisslar, ratten vibrerar när du saktar in eller bromspedalen känns annorlunda än tidigare. Det är tecken som bör undersökas, men ett enskilt symtom visar sällan vilken del som är orsaken. För att avgöra om bromsbeläggen eller bromsskivorna behöver bytas måste deras skick och resten av bromssystemet kontrolleras. Om bromsverkan plötsligt försämras ska du stanna på en säker plats och inte köra vidare.
Varför finns det inget bestämt bytesintervall?
Vid en inbromsning pressar bromsoket beläggen mot den roterande skivan. Friktionen bromsar bilen och nöter gradvis ned beläggens friktionsmaterial. Även bromsskivan slits och blir tunnare med tiden. Delarna arbetar tillsammans, men når inte nödvändigtvis sin slitagegräns samtidigt.
Hur länge de håller påverkas av bland annat körsätt, last, täta inbromsningar och bromsokens skick. Fukt, vägsalt och perioder då bilen står stilla kan dessutom bidra till korrosion. En bil med låg körsträcka kan alltså också behöva bromsservice. Det är delarnas faktiska skick som avgör när de ska bytas, inte en generell körsträcka.
Vilka tecken bör få dig att kontrollera bromsarna?
Gnissel eller skrapande ljud
Ett kort ljud efter att bilen stått ute i fukt behöver inte betyda att beläggen är utslitna. Om gnisslet återkommer vid många inbromsningar eller blir tydligare bör en verkstad undersöka det. Förutom slitage kan smuts eller delar som inte rör sig som de ska i bromsoket ligga bakom.
Ett kraftigt metalliskt skrapljud är mer brådskande. Beläggets friktionsmaterial kan vara kraftigt nedslitet, så att även skivan skadas. Fortsätt inte använda bilen som vanligt utan att låta kontrollera bromsen.
Vibrationer i ratten eller en pulserande pedal
Om ratten skakar eller pedalen pulserar framför allt när du bromsar kan bromsskivan arbeta ojämnt. Orsaken kan också finnas i bromsoket, hjulnavet eller närliggande delar i hjulupphängningen. Därför är vibrationer en anledning till felsökning, inte ett säkert besked om att just skivorna ska bytas.
Sämre bromsverkan eller förändrad pedalkänsla
Bilen behöver undersökas skyndsamt om den bromsar märkbart sämre, pedalen känns svampig eller bilen drar kraftigt åt ena sidan vid inbromsning. Sådana symtom kan bero på annat än belägg och skivor, till exempel ett problem med bromsoket eller det hydrauliska systemet.
Varning för beläggslitage
Vissa bilar har en givare som varnar när bromsbeläggen behöver kontrolleras. Alla bilar har inte den funktionen, och en släckt varningslampa garanterar därför inte att beläggen är i gott skick. Skilj också på en varning om beläggslitage och en varning om fel i bromssystemet. Bilens instruktionsbok förklarar vad den aktuella symbolen betyder.
Vad kan du se själv utan att ta av hjulet?
Genom vissa fälgar går det att se en del av bromsskivan och det yttre belägget. Djupa spår, sprickor eller en mycket ojämn bromsyta bör bedömas av en verkstad. Lite ytrost efter regn eller stillastående innebär däremot inte i sig att skivan måste bytas.
En titt genom fälgen ger ingen fullständig bild. Det inre belägget kan vara mer slitet än det yttre, och bromsoket skymmer delar av skivan. En synlig slitkant visar inte heller om skivan har nått sin minsta tillåtna tjocklek. Rör inte bromsdelarna direkt efter körning; de kan vara mycket varma.
När behöver bromsbeläggen bytas?
Bromsbelägg ska bytas när de når sin tillämpliga slitagegräns eller när friktionsmaterialet är skadat eller förorenat så att funktionen påverkas. Om ett belägg är betydligt mer slitet än de andra behöver verkstaden ta reda på varför. Ett kärvande bromsok eller tröga glidytor kan annars snabbt slita även på nya delar.
Beläggen byts på båda sidor av samma axel. När verkstaden har konstaterat att byte behövs ska nya bromsbelägg väljas efter det bromssystem som faktiskt sitter på bilen. Modell och årsmodell räcker inte alltid för att avgöra vilken variant som passar.
När måste bromsskivorna bytas?
Varje bromsskiva har en angiven minsta tillåten tjocklek. Verkstaden mäter skivan med ett lämpligt mätverktyg och jämför resultatet med märkningen eller de tekniska uppgifterna för just den delen. När slitagegränsen är nådd ska skivan bytas. Det finns inget enda minimimått som gäller för alla bilar.
Sprickor, djupa spår eller andra omfattande skador kan också kräva byte. Missfärgningar och ojämnt slitage behöver bedömas tillsammans med bromssystemets övriga skick. Skivorna byts parvis på samma axel, och nya skivor monteras med nya, passande belägg.
Det omvända gäller inte alltid: nya belägg innebär inte automatiskt att skivorna måste bytas. Är skivorna tillräckligt tjocka, oskadade och lämpliga att använda med de nya beläggen kan de behållas. Beslutet ska bygga på en kontroll, inte på en tumregel om hur många uppsättningar belägg en skiva brukar hålla.
När ska du avbryta körningen?
Stanna på en säker plats om bromspedalen plötsligt sjunker ovanligt långt, bromsverkan blir tydligt sämre, bilen drar kraftigt åt sidan vid bromsning eller du misstänker läckage av bromsvätska. Detsamma gäller om det kommer rök från en broms eller finns tydliga tecken på överhettning. Ordna hjälp med att transportera bilen i stället för att köra den vidare.
Följ också instruktionsbokens anvisningar om en varning för bromssystemet visas. Återkommande gnissel eller nytillkomna lätta vibrationer utan tydlig förlust av bromsverkan bör ändå undersökas inom kort. Vänta inte tills problemet blir större.
Vad bör verkstaden kontrollera?
En ordentlig kontroll omfattar både inre och yttre bromsbelägg, skivornas tjocklek och bromsytor samt skillnader mellan höger och vänster sida. Beroende på symtomen kan verkstaden också behöva undersöka bromsok, glidpinnar, bromsledningar och bromsvätska. Vid vibrationer kan ytterligare mätningar av skivan och dess anliggning mot hjulnavet vara nödvändiga.
Be gärna om en förklaring till varför en del föreslås bytas. Att en skiva ser tunn ut ersätter inte en mätning. Om slitaget skiljer sig mycket mellan sidorna behöver orsaken åtgärdas, annars kan samma problem komma tillbaka efter reparationen.
Så väljer du delar som passar bilen
Olika versioner av samma bilmodell kan ha olika bromssystem. Kontrollera därför uppgifter om bilen och de monterade delarna, till exempel skivans mått och utförande, beläggens form och om en slitagegivare behövs. Visar reservdelskatalogen flera alternativ bör artikelnumren jämföras med delarna på bilen eller bekräftas av verkstaden före beställning.
Efter monteringen ska bromsarnas funktion kontrolleras. Följ bil- och deltillverkarens anvisningar för inkörning av nya belägg och skivor.
Vanliga frågor om slitna bromsbelägg och bromsskivor
Måste gnisslande bromsar alltid bytas?
Nej. Gnissel kan ha flera orsaker. Om ljudet återkommer, blir starkare eller följs av förändrad bromsverkan behöver bromsarna undersökas innan man bestämmer vad som ska bytas.
Kan man byta enbart bromsbeläggen?
Ja, om skivorna fortfarande är tillräckligt tjocka, är i gott skick och kan fungera med de nya beläggen. Beläggen byts på båda sidor av den berörda axeln.
Ska nya bromsskivor monteras med nya belägg?
Ja. Nya skivor monteras med passande nya belägg. Verkstaden bör samtidigt undersöka om något annat fel orsakade onormalt slitage på de gamla delarna.
Betyder en slitkant att bromsskivan måste bytas?
Inte nödvändigtvis. En kant kan visa att skivan har slitits, men bara en mätning mot skivans angivna minimimått kan avgöra om slitagegränsen är nådd.
Är beläggen bra om ingen varningslampa lyser?
Det är inte säkert. Alla bilar har inte en slitagegivare, och lampan ersätter inte en kontroll av både inre och yttre belägg.
Räcker det att vänta till nästa besiktning?
Nej, inte om bromsarna börjar låta, vibrera eller fungera annorlunda. Ett nytt symtom bör undersökas när det uppstår.
Om bilen bromsar annorlunda än tidigare, låt en verkstad fastställa orsaken först. Då blir det tydligt vilka delar som faktiskt behöver bytas, samtidigt som ett kvarvarande fel inte får möjlighet att skada de nya delarna.
