LEDARE: Vikten av att nå ut med kvalitetssymboler
Olika typer av märkningar som garanterar kvalitet är något som de flesta möter på nästan daglig basis. Svanen, Fairtrade, KRAV, Trygg e-handel, Svalan och CE-märket är alla symboler för att en produkt uppfyller vissa krav. Det kan vara säkerhetskrav, att aktören är seriös och pålitlig, att produkten är miljövänlig eller att de som tagit fram den jobbar under schysta villkor.
De flesta som köper produkterna, eller använder tjänsterna märkta med dessa symboler, känner nog inte till de exakta kriterierna för att få använda dem. Men man vet att de symboliserar något bra och att de därför är att föredra istället för en produkt som kanske är billigare.
Eller så får man se det som en morot att bli ännu bättre på att få in verkstäderna men också nå ut med information till kunderna om vad det innebär att välja en GBV-verkstad.
Inom verkstadsbranschen har man försökt att skapa en bättre bild genom exempelvis Kontrollerad bilverkstads, KBV, gröna prick och senare Godkänd bilverkstad, GBV. Den senare föddes som en följd av en granskning som TV4:s program Kalla Fakta sände under hösten 2014. De visade att sju av åtta bilverkstäder missade fel och hittade på egna som inte fanns. Per Bolund (Mp) som då var konsument- och finansmarknadsminister hotade med lagstiftning om administration och oanmälda kontroller. Men den frivilliga certifieringen GBV, uppbackad av MRF och SFVF (numera Svenska Fordonsbranschen), gjorde alltså att lagstiftningen aldrig genomfördes.
I dag har GBV 963 godkända verkstäder av landets omkring 3 800. Det är alltså långt ifrån alla som blivit certifierade med det som var tänkt att vara en kvalitetsstämpel. Många bilägare som lämnar in sin bil känner heller inte till vad GBV står för. Enligt en undersökning som Mekonomen gjorde tillsammans med Norstat tidigare i år hade 64 procent av de tillfrågade bilägarna inte hört talas om märkningen. De som kände till den hade låg kunskap om vad den faktiskt innebar.
Då märkningen funnits i snart tio år kan givetvis den låga kunskapen och att fortfarande så få verkstäder är certifierade ses som ett misslyckande. Särskilt då Mekonomens undersökning också visade på att en tredjedel av bilägarna känt sig lurade under ett verkstadsbesök.
Eller så får man se det som en morot att bli ännu bättre på att få in verkstäderna men också nå ut med information till kunderna om vad det innebär att välja en GBV-verkstad. Sedan bör det givetvis också tilläggas att bara för att en verkstad inte har märkningen GBV behöver det inte innebära att den fifflar. Som en, visserligen GBV-ansluten, verkstad jag besökte i somras sade; att om de skulle börja lura kunderna skulle de inte ha några kvar.
Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.
