”Kan inte komma på någon bransch där det varit så illa”

– Det är ett riktigt underbetyg. Det är många branscher som präglas av mansdominans, men där det ändå ser bättre ut, säger Amanda Lundeteg.

Hon är vd på Allbright, en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner.

I Motormagasinets kartläggning över Sveriges största handlare framgår bland annat att 26 av de 50 största handlarna helt saknar kvinnor i styrelsen.

– Vi kartlägger återkommande börsbolag och även andra branscher och sektorer. Mig veterligen kan jag inte komma på någon bransch där det varit så illa att en majoritet inte har en enda kvinna i styrelsen, säger hon.

Att branschen länge har varit dominerad av män och att det fortfarande finns en kraftig övervikt i verksamheten menar hon inte borde spela någon roll för hur fördelningen i styrelsen ser ut.

– För att sitta i en styrelse behöver man inte ha praktisk erfarenhet från just branschen. Styrelser består ofta av ekonomer, jurister och ingenjörer. Det handlar mer om strategisk kompetens, säger hon och fortsätter:

– Tidigare rekryterade man ofta utifrån kriterier som att personen skulle vara vd, ha relevant branscherfarenhet eller ha gått på vissa skolor. Det var väldigt snävt. Nu börjar andra typer av kompetenser komma in, bland annat hållbarhetskompetens. Styrelserna ser helt enkelt annorlunda ut än tidigare.

Samtidigt är historiken en viktig förklaring till varför det är en snedfördelning i företagens högsta ledning.

– Det handlar om starka strukturer som upprätthåller återväxten av män. Vi har en tradition av män på ledande positioner. Män har därför fått möjlighet att skaffa sig erfarenhet och kompetens, och sedan återanvänds samma nätverk, säger hon.

Det talar för strukturer där män har haft och fortsätter att upprätthålla makten

Att få en plats i en styrelse är svårt som det är. Nätverken är snäva och är du inte en del av dem finns det inte alltid en naturlig väg att få in foten.

– Och det blir ännu tuffare för kvinnor, eftersom det redan finns en etablerad grupp män som återkommer i alla branscher.

Av de 50 bolagen som Motormagasinet har tittat närmare på är det endast fem där kvinnor utgör 50 procent eller mer av styrelsen och bara tre som har kvinnliga ordföranden.

– Det talar för strukturer där män har haft och fortsätter att upprätthålla makten.

Många handlare är familjeägda vilket lätt kan bidra till en snedfördelning. Amanda Lundeteg berättar att man tidigare har kartlagt familjeägda bolag och sett att de har svårare att lyfta upp kvinnor till ledande positioner.

– Det hänger bland annat ihop med traditionen att när en äldre man ska lämna över bolaget görs det ofta till en annan man inom familjen, säger hon.

Studier där homogena och blandade grupper fått lösa olika fall visar att de blandade grupperna oftare kommer fram till rätt resultat. Besluten blir alltså bättre

Samtidigt finns det undantag. De bolag som hade en kvinnlig familjemedlem verksam inom bolaget hade en högre andel kvinnor på ledande positioner.

– Det finns också ny svensk forskning om den så kallade dottereffekten. När företagsledare har döttrar har bolagen ofta en högre andel kvinnor och mindre löneskillnader.

Hon benämner det som pappafeminism.

– Oavsett vad man tycker om att det ska krävas en dotter visar forskningen att det är en faktor. Man tvingas se saker från ett annat perspektiv och får förståelse för hur döttrarna möter världen, säger hon.

Att ha heterogena styrelserum, vilket inte bara handlar om könsfördelning, handlar inte om politisk korrekthet. Forskning visar tydligt att blandade grupper ger bättre resultat.

– Studier där homogena och blandade grupper fått lösa olika fall visar att de blandade grupperna oftare kommer fram till rätt resultat. Besluten blir alltså bättre, säger Amanda Lundeteg.

Det ger också en högre innovationsförmåga, ökad möjlighet att nå nya kundgrupper och positiva effekter på arbetsgivarvarumärket.

– I en rapport om kön jämförde vi fem nyckeltal. På fyra av fem nyckeltal presterade jämställda börsbolag betydligt bättre än bolag som helt saknade kvinnor i ledningsgrupperna. Det finns alltså många potentiella lönsamhetsaspekter.

Hon berättar att studier också visar på positiva effekter på risktagandet. Det handlar inte om att man blir feg och inte vågar ta risker.

– Snarare om att man blir bättre på att bedöma risker. Det finns exempel på homogena styrelser som blivit hemmablinda och tagit för stora risker eller fattat för snabba beslut. Blandade grupper blir mer riskmedvetna.

Om jag inte ser kvinnor där tror jag inte att det är möjligt för mig

Den sneda fördelningen mellan män och kvinnor i branschen håller sig inte bara till styrelserummet utan är något som präglar alla nivåer. Men att ha kvinnor i toppskiktet kan också ge rätt signaler för att få fler att söka sig till företaget – något som kan hjälpa till med kompetensförsörjningen.

– Om jag inte ser kvinnor där tror jag inte att det är möjligt för mig, säger Amanda Lundeteg och fortsätter:

– Framför allt ser man en så kallad trickle-down-effekt. Fler kvinnor i styrelser hänger ofta ihop med fler kvinnor i ledningsgrupper. Vd-kvinnor är också betydligt bättre på att rekrytera kvinnor till ledningsgrupper jämfört med vd-män.

En bransch som tidigare var väldigt mansdominerad var fastighetsbranschen och även där rådde stora problem med kompetensförsörjningen. Något som ledde till att arbetsgivare, fastighetsbolag, fack, arbetsgivarorganisationer och universitet gick samman för att hitta lösningar.

Det som är helt klart är att tiden inte fixar det

Fokus låg på att få in människor och man breddade bland annat synen på vilka utbildningsbakgrunder som kunde vara relevanta.

– Man arbetade också med att göra branschen mer attraktiv för kvinnor. Det finns starka nätverk av kvinnor som driver frågor om att arbetslivet ska fungera med lämning, hämtning och föräldraledighet. Man måste också arbeta med kulturen.

Och arbetet har gett resultat.

– Tongångarna har förändrats, och fastighetsbranschen är i dag den enda börsbranschen som nått en jämställd könsfördelning både i styrelser och ledningsgrupper, säger hon.

Vad kan man göra mer?

– Det som är helt klart är att tiden inte fixar det. Det krävs aktiv problemlösning.

Amanda Lundeteg säger att större bolag generellt sett har mer resurser för att jobba mer strukturerat och anlita rekryteringsfirmor. Men storleken har egentligen inte så stor betydelse.

– Det handlar mer om att bestämma sig och följa det forskningen visar att man bör göra. Oavsett storlek finns det verktyg och strategier, säger hon.

Det skulle samtidigt vara en stor fördel om de största bolagen i branschen visade vägen.

– Vi ser att förebilder i branschen får uppmärksamhet, särskilt bolag som arbetar aktivt med frågorna. Man behöver inte vara i mål eller ha kommit jättelångt. Det räcker att man arbetar aktivt och vill bli bättre. Det sprider sig som ringar på vattnet och sätter press på hela branschen.

– Jag skulle också vilja se fler branschsamarbeten, där bolag går samman kring en gemensam fråga. Det skulle kunna få stor effekt.

Det är lite som med träning: om man börjar från en låg nivå kan man se resultat ganska snabbt

På Allbright har man en grön och en röd lista som visar om företag är jämställda eller inte. Det man ser är att de företag som håller sig kvar på den gröna listan år efter år har tagit ett helhetsgrepp.

– Man kartlägger kulturen och upplevelsen av inkludering, sätter tidsbestämda mål och lägger en strategi för hur man ska nå dem. Man utbildar medarbetare och chefer i psykologisk trygghet, härskartekniker och omedvetna fördomar. Man ger också ledarna stöd för att kunna rekrytera mer jämställt och leda mångfald, säger hon.

Att genomföra förändringen tar ofta tid men för en bransch med en låg nivå på jämställdheten kan effekten också snabbt bli tydlig.

– Jag skulle inte bli förvånad om bilbranschen kunde röra sig snabbare, eftersom man börjar från så låga nivåer. Det är lite som med träning: om man börjar från en låg nivå kan man se resultat ganska snabbt, säger hon.

Amanda Lundeteg lyfter Allbrights tyska verksamhet som ett exempel på att när man väl belyser ett problem kan det gå fort. När de började kartlägga Tyskland 2016 låg landet ungefär tio år efter Sverige. Inom kort kan Tyskland därför gå om Sverige när det gäller andelen kvinnor i ledningsgrupper.

– Det visar att ett ökat fokus gör stor skillnad.