Tas hänsyn till den utveckling som idag är känd vad gäller alternativa bränslen, bränsleeffektiviseringen och elbilarnas genombrott bör bedömningen av koldioxidutsläppen mer än halveras. Inaktuella antaganden i beräkningarna Detta beror på att de beräkningar av koldioxidutsläpp som redovisas inte tar hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och den svenska miljöbilspolitiken i följande avseenden: 1. 100% av bränsleförbrukningen antas vara fossil. Inga biodrivmedel förekommer. 2. Den fordonstekniska utvecklingen med avseende på bränsleeffektivisering antas vara långsam. 3. Inga bilar med eldrift, vare sig laddhybrider eller rena elbilar, finns med. 1. I verkligheten är idag ca 25 % av nybilsförsäljningen E85-bilar. För t ex Saab BioPower och Ford Focus utgör etanolbilarna idag ca 80 % av nyregistreringarna . E85-försäljningen har i år stigit med över 100 % och i bensin och diesel låginblandas ca fem procent biodrivmedel. Olika metoder för produktion av syntetisk diesel närmar sig sitt genombrott. Biogasproduktionen ökar. Antagandet om noll procent biodrivmedel i kalkylerna bedömer vi som verklighetsfrämmande. 2. I materialet antas en låg årlig bränsleeffektiviseringstrend. I verkligheten ligger denna effektiviseringstakt högre och är ökande. Detta ger stora effekter när utvecklingen ska beräknas långt fram i tiden. Fakta är att många av de snåla småbilar som de senaste åren legat på ca 120 g/km i koldioxidutsläpp redan nu, modellåret 2009, ligger under 100 g/km och att bilar i mellan- och storbilsklassen nu kryper under 120 g/km. Flera biltillverkare visade på Parissalongen nu i oktober bilar från övre mellanklassen som låg mellan 100 g/km och 110 g/km. Tekniken bakom dessa framsteg är, förutom att sänka färdmotstånden och öka bränsleeffektiviteten, att införa s k mikrohybridisering, d v s start-stopp teknik som slår av förbränningsmotorn vid stillastående och sedan startar den när föraren ger gas. Start-stopptekniken kommer nu på bred front oavsett storleksklass. Nästa utvecklingssteg är bromsenergiregenerering som gör att batteriet laddas vid inbromsningar och att hjälpsystem/kringutrustning drivs med detta. Exempel på vanliga bilar i Sverige som nu presenteras med kraftigt reducerad bränsleförbrukning är Volvo V50 118 g/km, VW Passat 114 g/km, VW Golf, Hyundai I20 och Toyota IQ samtliga 99 g/km och Ford Fiesta 98 g/km. Volvo anger att de år 2011 ska ha S60 under 120 g/km, S80 under 130 g/km och XC60 under 140 g/km. Sedan tidigare finns fullhybrider som Toyota Prius och Honda Civic strax över 100 g/km och t ex lanserar Peugeot/Citroën 2010 en dieselhybrid på 90 g/km. Den långsamma takt för bränsleeffektivisering som finns i Vägverkets material bedömer vi som mycket försiktig och redan frånsprungen av verkligheten. Tilläggas kan att den kommande lagstiftningen om koldioxidutsläpp från nya bilar i dagsläget indikerar en nivå på 95 g/km år 2020. 3. Elbilar är nu tack vare framstegen inom batteritekniken redo att lanseras på bred front och kommer att ha fått ett marknadsgenombrott långt innan Förbifart Stockholm öppnar och stå för en betydande del av trafiken under Förbifartens livstid. Flera av de stora biltillverkarna har redan presenterat sina nya modeller och dessutom offentliggjort lanseringstiderna. Exempel: GM startar serieproduktion av laddhybridmodellen Volt år 2010 (med utsläpp under 40 g/km enligt ECE:s körcykel) vilken följs av en Opelversion (Flextreme). Toyota släpper en laddhybridversion av Prius i slutet på 2009. Volkswagen lanserar Golf Twin under 2010. Vad gäller rena elbilar lanserar Mitsubishi sin iMiEV 2009 och Renault/Nissan sina gemensamma elbilar under 2010. Både Saab och Volvo utvecklar laddhybrider. Att i kalkylen utgå från att inga elbilar förekommer bedömer vi som orealistiskt. Detta leder sammantaget till en kraftig överskattning av koldioxidutsläppen från Förbifart Stockholm. Förbifartens kalkylperiod är 2020 till 2080. Anta att körsträckorna år 2030/40 fördelar sig på 1/3 biodrivmedel, 1/3 el och 1/3 fossila drivmedel. Koldioxidemissionerna skulle då bli mindre än hälften av de framtida utsläpp som framkommer i det material Vägverket presenterat och även mer än halveras jämfört med dagens koldioxidutsläpp. Detta är ett försiktigt räknexempel och visar att det är fullt möjligt att realisera de mycket stora samhällsekonomiska vinsterna i form av ökad framkomlighet, ökad tillväxt och regional utjämning som Förbifarten skapar och samtidigt minska koldioxidutsläppen markant. Vi vill också göra regeringen uppmärksam på att elbilar har en rörlig driftskostnad kring två kronor milen. Det är väsentligt lägre än de värden som används i det samhällsekonomiska underlag som Vägverket presenterat och innebär att den samhällsekonomiska nyttan av Förbifarten är underskattad. Vägverket har till regeringen lämnat ett mycket försiktigt underlagsmaterial med konservativa antaganden om den fordonstekniska utvecklingen som kan ha förefallit rimliga för några år sedan men som idag inte utgör ett rimligt beslutsunderlag vad gäller bedömningen av framtida koldioxidutsläpp från trafiken på Förbifart Stockholm Vi menar att det står klart utom allt tvivel att biodrivmedel finns och kommer att finnas, att bränsleeffektiviseringstrenden är snabbare än antaget och att elbilar under Förbifartens livstid kommer att svara för en betydande del av trafiken. Tas hänsyn till detta ska koldioxidutsläppen även i en försiktig beräkning minst halveras jämfört med de värden som framkommer i Vägverkets ansökan till regeringen. Med vänlig hälsning Bertil Moldén VD BIL Sweden