23948sdkhjf

Nya riktlinjer för däcktrycksövervakning

Svenska NIRA Dynamics välkomnar beslutet om nya tekniska riktlinjer för däcktrycksövervakningssystem (TPMS) i Europa. Det är arbetsgruppen Working Party 29 inom Förenta Nationernas Ekonomiska Kommission för Europa, UNECE, som beslutat om nya riktlinjer för däcktrycksövervakningssystem i Europa. EU-kommissionen vill göra det obligatoriskt med däcktrycksövervakningssystem i nya bilar från och med den 1 november 2012 och EU väntas formellt ratificera ovanstående beslut i början på 2011.

– Det innebär att vårt indirekta däcktrycksövervakningssystem TPI kan användas i Europa även i framtiden och är ett steg framåt för säkerhet och miljö, säger vd Urban Forssell. Beslutet i Working Party 29 handlar om nya riktlinjer för både direkta och indirekta däcktrycksövervakningssystem som uppfyller prestandakraven. – Vårt eget mjukvarubaserade, indirekta däcktrycksövervakningssystem TPI är både säkert och miljövänligt, säger Urban Forssell. Systemet upptäcker genom analys av signaler från bilens antisladdsystem och andra system om ett eller flera däck har för lågt tryck och varnar föraren. – Rätt lufttryck i däcken är viktigt för säkerheten och minskar dessutom bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen, genom att däckens rullmotstånd och friktion mot vägbanan blir mindre. Men starka krafter arbetar för att dyrare direkta däcktrycksövervakningssystem ska komma att dominera på marknaden i Europa. – Förvånande nog lyfts de direkta däcktrycksövervakningssystem fram av vissa aktörer med just argumenten att de skulle vara mera miljövänliga och effektiva, påpekar Urban Forssell. Men de bortser då ifrån att de moderna indirekta däcktrycksövervakningssystemen dels är lika säkra som de direkta, dels belastar miljön mindre. – De direkta däcktrycksövervakningssystemen har dyra batteridrivna däcksensorer som måste bytas i alla fall en gång under bilens livstid. Multiplicera det med 250 miljoner fordon i Europa, varav en del dessutom ska ha en extra uppsättning vinterdäck med sensorer, så talar vi om minst 200 000 ton giftigt elektronikskrot i form av uttjänta sensorer och batterier. Skrot som belastar miljön helt i onödan.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.062