23948sdkhjf

Helt skilda hållbarhetskrav på olika drivmedel

| Av Olle Holm | Tipsa redaktionen

Blogginlägg Kjell Andersson, kommunikationschef Svebio

Om man vill sälja ett biodrivmedel i Sverige måste man visa i detalj varifrån råvaran kommit och en livscykelanalys som bevisar bränslets klimatnytta. Om man säljer bensin eller diesel behöver man inte redovisa någonting alls, inte ens varifrån råoljan kommer.

Och om man säljer en elbil med tunga batterier är det höljt i dunkel varifrån metallerna till batterierna kommer, trots att batterierna är den kritiska komponent som gör att bilen får räckvidd och klimatnytta. Inte heller behöver man redovisa någon livscykelanalys. En aktuell rapport från Amnesty om kobolt illustrerar problematiken och den borde leda till att en och annan elbilsentusiast tänker efter.

Detta är fakta:

Metallen kobolt (Co, nummer 27 i det periodiska systemet) är en kritisk komponent i litiumjonbatterierna, vid sidan av litium. Kobolt används för batteriernas katoder.

Hälften av världens utvinning av kobolt sker i Kongo-Kinshasa, det som också kallas DR Kongo, där DR står för ”demokratiska republiken”, trots att landet inte alls är demokratiskt. DR Kongo är tvärtom ett av världens politiskt minst stabila länder och ett av de fattigaste.

Utvinningen av kobolt i Kongo sker dels i vanliga gruvor, dels ”hantverksmässigt” i schakt och gångar som grävs av enskilda människor. Verksamheten sker i vidriga former, utan skyddsutrustning och ofta med risk för livet eftersom man inte stöttar upp berget. Barnarbete är vanligt, både nere i gruvgångarna och ovan jord där stenen sorteras och tvättas för hand. Hälsoriskerna är stora.

Kobolten köps upp av inköpare som säljer vidare till smälterier. Dessa kontrolleras av ett stort kinesiskt bolag (Huayou Cobalt) som för kobolten vidare till Kina, där metallen renas vidare och säljs till olika tillverkare av komponenter till batteriindustrin, som i sin tur säljer vidare till bil- och elektroniktillverkare.

Hanteringen av kobolt sker alltså i många led, vilket gör det svårt att utkräva ansvar för de vidriga förhållandena i DR Kongo. Amnestys rapport (Time to Recharge) beskriver på ett nyktert sätt hela hanteringen. Den småskaliga gruvdriften står för 20 procent av kobolten från Kongo, och sysselsätter 110 000 – 150 000 gruvarbetare. De har visserligen mycket låga inkomster från hanteringen, men det är ändå en viktig inkomstkälla som dessutom ger spridningseffekter för resten av den regionala ekonomin. Att omedelbart avbryta hanteringen skulle också skapa stora sociala problem, vilket Amnesty också påpekar.

Efterfrågan på kobolt stiger mycket snabbt med elbils-hajpen, med en tredubbling av priset från början av 2016 till idag.

Amnesty har frågat de 29 ledande företagen i försörjningskedjan för kobolt hur de hanterar frågan om arbetsvillkoren i koboltindustrin, dvs vilken kontroll de har av effekter på arbetsmiljö, hälsa och natur som deras råvaruförsörjning har. I gruppen igår dels de kinesiska bolagen, dels slutanvändare som Apple, Dell, HP och andra inom IT-industrin och BMW, Fiat, GM, Daimler, Renault, Volkswagen och Tesla inom bilindustrin.

Den bild som framträder är skrämmande. Några få företag har viss koll. De flesta företagen har noll koll. Bäst bland IT-företagen klarar sig Apple och Samsung i granskningen, medan Microsoft får underkänt på alla punkter. BMW och Tesla får något bättre betyg än GM och Fiat, medan Renault får underkänt på alla frågor.

En av svårigheterna är förstås att försörjningskedjan är lång och sker i många olika steg. Men det hindrar inte att bolagen borde följa de rekommendationer som finns, bland annat från FN och OECD.

De stora företagen måste börja ställa krav, så att arbetsvillkoren och de sociala villkoren kan förbättras i Kongo, och att livshotande arbeten, inte minst för barn och kvinnor, kan stoppas.

Batteritekniken kräver också andra råvaror, inte minst litium (Li, nummer 3 i det periodiska systemet). Litium är ett vanligt grundämne, men finns sällan i koncentrerad form. Mer än hälften av allt brytvärt litium finns i Salar de Uyuni i Bolivia, en vidsträckt, 1,3 miljoner hektar stor saltöken. En stor del av resten av världens brytbara litiumreserver finns i Salar de Atacama, en saltöken i norra Chile, nära Salar de Uyuni. Också här finns naturligtvis arbetsmiljö- och miljörisker vid en utvinning, men inte jämförbara med problemen i Kongo.

Ett företag som placerar batterier eller elbilar på marknaden behöver inte redovisa sin miljöpåverkan i alla led, och inte heller redovisa klimatpåverkan i livscykeln, trots att det finns en stor kolskuld från tillverkningen, som jag skrivit tidigare om på bloggen. Det finns inga villkor av detta slag för att få subventioner.

Ett företag som tillhandahåller biodrivmedel måste däremot uppfylla en lång rad villkor som finns preciserade i EU:s Förnybartdirektiv och i den svenska Hållbarhetslagen. Man måste visa spårbarhet för sina råvaror och klarlägga den samlade klimatnyttan, alltifrån odling. I praktiken en total livscykelanalys. Man måste också visa att råvaran inte odlats på mark som avskogats efter ett visst datum, att man inte inkräktat på naturskyddsområden, och mycket mer. Miljörörelsen och många politiker kräver dessutom att man ska belasta biodrivmedlen för så kallade indirekta effekter (ILUC), alltså effekter som producenterna inte själva kan råda över men som kan inträffa genom förändringar på råvarumarknaden.

Det är rimligt att en producent kan visa på sin samlade klimat- och miljöpåverkan. Men varför gäller inte samma krav på alla alternativt? Och varför gäller inte kraven på alla alternativ som anses vara miljönyttiga? Varför ska biodrivmedel granskas under lupp, medan andra får göra som de vill utan kontroll och redovisning?

Oljebolagen har alltid slagit ifrån sig och sagt att det är omöjligt att exakt redovisa varifrån råoljan kommer. Den handlas ju fritt på världsmarknaden. För egen del tycker jag inte att det borde vara omöjligt att märka alla oljelaster, exempelvis genom isotopmärkning, så man vet var oljan lastats ut. Då kunde konsumenterna få information om exempelvis oljan kommer från politiska riskländer som Nigeria eller Venezuela, från tjärsand i Kanada eller från känsliga Arktiska områden. Vi kunde då som konsumenter undvika produkter vi inte vill ha. Svebio påpekade nyligen orättvisan mellan biodrivmedel och fossila drivmedel i ett remissvar om märkning av drivmedel vid pump.

På samma sätt som med biodrivmedel borde man förstås ställa krav på att tillverkarna av batterier och elbilar. Varifrån kommer metallerna, och hur ser arbetsvillkoren ut i producentländerna? EU och svenska staten borde ställa krav på redovisning på samma sätt som man ställer krav på biodrivmedlen, innan man ger generösa subventioner till elbilar och elbussar. Miljörörelsen borde också ställa liknande krav.

Tack Amnesty för ett bra jobb. Hoppas Transport & Environment och Birdlife lyssnar och läser era rapporter.

Kjell Andersson, kommunikationschef Svebio

Håll dig uppdaterad med Motor-Magasinet
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

De är bevis på att tre designers är bättre än en

Tillsammans har de etablerat Volvo Cars som ett av världens ledande bilmärken. Thomas Ingenlath, Robin Page och Maximilian Missoni har haft ett nära samarbete i utvecklingen av nya modeller.

Biltillverkare lanserar brusreducerande hundkoja som ger lugnare nyårsafton

Här är tekniken som ska sänka bränsletörsten med en tredjedel

50-årig DAF-lastbil ännu i tjänst

Den äldsta DAF-lastbilen i yrkestrafik fraktar åkattraktioner till nöjesparker i Nederländerna, och är i förbluffande fint skick.

Joel Eriksson fortsätter i DTM som fabriksförare för BMW

Hela Däckbranschen samlad i Stockholm

Däckbranschdagen arrangerades nyligen i Stockholm. En heldag med branschnyheter, regler, leverantörstrender, däckrazzior och mycket annan viktig information för branschen. Arrangör var Däckbranschen Sverige och STRO.

Nyhetsbrev

Länsförsäkringar prisar bilverkstad

Arkiv

DEFAs laddstation bäst i test enligt ADAC

Ida är Vägens Hjälte 2018

Rasmus Lindh vinner KAK Performance Prize 2018

Wayke släpper budgivningstjänst för begagnatbil

Den 14 november 2019 är det dags för Motorgalan igen

Nu är det klart att Motorgalan kommer tillbaka 2019. Den 14 november är det dags igen och då kommer priser att delas ut i en rad kategorier. Förberedelsearbetet med nästa gala drar igång redan nu i januari.

Fordonsindustrin presenterar ”kravlista” för konkurrenskraft

Biltillverkaren Nevs tror på ökad bildelning

Förändringar i Volvo Lastvagnars ledning

Ny eldriven skåpbil under 3,5 ton

Den tillverkas i Kina, heter Maxus EV80, lastar knappt 1 ton och får dra lika tungt. Den första eldrivna transportbilen i mellansegmentet säljs nu i Norge.

Världsmästaren i rallycross ska utmana i rallyskogen

Lagom till jul har Kristoffersson Motorsport pyntat verkstaden utanför Arvika med en Volkswagen Polo GTI R5, den första av de nya rallybilarna som har levererats till Sverige.

Volvo har krympt motorutbudet

Fängelse, böter och utvisning för bildelstjuvar

För mycket olja vid service kan bli dyrt för verkstaden

Smart lösning som förutser var trafikolyckor kan inträffa

90 år med fönsterhissen

Krönika: Bo Ericsson SFVF om 5G och framtiden för verkstäder

-Härom veckan skedde startskottet för en ny värld, då startade den första 5G installationen. Med tanke på alla it-system och uppkopplingen mot nätet förvandlas bilen till en it-produkt, 5G är en förutsättning för detta, skriver Bo Ericsson vd för SFVF i denna krönika. Vem ska sköta servicen och reparationerna? Kommer vi i framtiden att klara av detta på en verkstad?

Svenskt toppmöte på regeringsnivå om bristen på fungerande konkurrens på bileftermarknaden

Varje år är det 20 000 bilister som tankar fel bränsle

Jaguar I-PACE är både Årets Bil i Norge och Årets Elbil i Sverige

PROVKÖRNING: En cellsam körupplevelse

Försäljningen av begagnade bilar fortsatte att minska under tredje kvartalet

Därför är rost ett större problem på elbilars bromsar

Årets Bilsäljare är Marcus Korner

Årets Fordonstekniker är Niklas Persson på BeOs Bilservice

Årets butik är MECA Skellefteå

Speedy Bilservice Örebro prisas som Årets Verkstad

Årets Reservdelsperson är Gunilla Rubinstein

Årets Hållbarhetsprofil är Stefan Rasteby

Årets servicerådgivare är Peter Lidin på Berners

Se alla Företagens egna nyheter

Toppa upp!

Julhälsning

God Jul

Nu kör vi vidare!

Kör försiktigt i jultrafiken – goda förberedelser ger en säker resa

Ny drivaxel till Skoda och VW

LBM Autoparts gör storsatsning på Europa efter förvärv av engelska GB Parts Online

Däckförvaring

Ny främre kardan till Toyota

Ny dieselpump till Mercedes Sprinter

Optimel AB i Uppsala

Blixtljus Ultra 10-30V

Blir du nervös när du ska köra bil på vintern?

Backljuspaket 12 V

Eurolådor

KBV hjälper Nordmarkens Motor att bli en Godkänd Bilverkstad!

Batteriladdare PRO 12V/30A

CRC's fettskola

Trevlig helg

ELF & Renault lanserar unik produktserie ELF EVOLUTION RN-TECH

Lucka 5

LUKOIL slår sig in i Danmark

Foxwell GT80 Mini inkl. 3års uppdatering.

Vi utökar vårt program av framvagnsdelar - och använder vårt prov lager til...

Framtidens smarta däck anpassar sig efter väglaget

Sänd till en kollega

0.119