23948sdkhjf

Handbyggda sportbilar – deras passion

Att restaurera gamla bilar innebär ibland att man får bygga färdigt en bil, utan ritningar och mallar. Det har Magnus Ahlqvist på småländska Motorima stor erfarenhet av.

Året var 1983 och den då 30-årige Magnus Ahlqvist hade gett sig i kast med att försöka bygga en egen bil utifrån ett VW bubbla-chassi. Han hade valt aluminiumplåt till karossen, som han formgav och knackade fram helt själv.

– Drömmen, som hos många andra pojkar, var att bygga sin egen bil.

Slutresultatet blev en lätt liten öppen tvåsitsig sportvagn, som döptes till Motorima. Logotypen hade Magnus ritat redan när han gick på gymnasiet.

Magnus byggde ytterligare sex bilar och de sista exemplaren byggde han så när som på motorn helt på egen hand. De två första hade VW-boxermotorer och till de andra fem bilarna använde Magnus Porsche- och Alfa Romeo-motorer.

– Konstigt nog så väckte mina bilbyggen lite intresse i omgivningen och jag fick några beställningar efter hand och uppdragen blev mer och mer avancerade. I och med att jag började lära mig hantverket med att bygga aluminiumkarosser så fick jag kunder som hade exklusiva äldre sportbilar med sådana karosser.

Magnus pojkdröm hade blivit ett levebröd. Karosseriverkstaden och firman Motorima var född.

– Jag hade ett intresse av själva hantverket, att specialbygga karosser och att man med så pass enkla verktyg kunde bygga karosser i aluminium, som det ofta är i sportvagnar från 50- och 60-talet. Aluminium är inget modernt material egentligen, utan det är bara det att man inte tidigare kunde pressa det.

Även om alla jobb man tar på sig i företaget handlar om renovering eller restaurering så innebär vissa uppdragen att man nästintill måste bygga upp bilen från grunden, berättar Magnus.

– En del bilar är bara byggda i ett exemplar. På 50- och 60-talet var det också vanligt att bilar som serietillverkades var handbyggda, och då blev i praktiken ingen bil exakt den andra lik, förklarar Magnus och visar en Alfa Romeo 2506C från 1949 som står i verkstaden och ägs av en norrman, som hittade bilen i USA.

– Den här Alfan är helt handbyggd. Ingenting finns att få tag i som reservdel, utom möjligtvis mekaniska delar. Denna har jag jobbat med länge, den kom tillbaka från lackverkstaden nyligen. Lackerar gör vi inte själva.

Magnus och hans kollegor har dock haft större utmaningar än så. Lite längre bort i verkstaden står en Alfa Romeo Mille Miglia, en ren tävlingsvagn från 1936 och föregångaren till 2500 6C.

– Här fanns ingenting kvar av karosseriet. Bara chassit, inte en enda plåtbit fanns kvar. Det finns gamla teckningar. Så vi fick gå efter bland annat proportioner. Man skaffar så mycket material om bilen som man kan och man vet hjulbas och axelavstånd och sådana data. Sedan handlar det om erfarenhet, att man jobbat med många bilar och bilmodeller.

Magnus och hans kollegors arbete är således ofta lite av ett detektivarbete, där Google ofta inte räcker långt.

– Man sitter inte framför datorn och bara beställer utan det är kontakter som gäller; folk i Italien som jobbar med gamla bilar. En del har specialiserat sig på att bygga bilar, som vi, och en del har specialiserat sig på att leta delar. Men ibland tvingas vi tillverka mekaniska delar när vi inte hittar någon på marknaden.

Motorima får även uppdrag som inte kräver fullt utvecklad detektiv-näsa. Strax innanför entrén står en Mercedes-Benz, som förvisso är ovanlig i Sverige men långt ifrån unik.

– Det här är mer en vanlig renovering fast det är en väldigt exklusiv bil, en Mercedes 190 SL. Här bygger vi ingenting utan plockar ned alltihop och renoverar upp. Och till den här bilen finns reservdelar att köpa. Den är exklusiv men masstillverkad.

Varje bil man jobbar med kräver i regel flera tusen timmars arbete, vilket innebär att den blir kvar i flera månader eller över ett år innan den är färdig. Och kraven på noggrannhet är höga, påpekar Magnus.

– I den här klassen så ska allt vara så autentiskt och så mycket original som det går. Så vi anstränger oss in till varje nit, varje skruv. Man gör allt man kan för att det ska bli så exakt och så likt originalet som möjligt.

Det tidsödande arbetet med renoveringar har gjort att Magnus fått tacka nej till en hel del kunder genom åren.

– Fast det är lite annorlunda nu när vi är fyra som jobbar i företaget, jämfört med de första 25 åren då jag jobbade själv.

I dag arbetar Magnus båda söner – 25-årige Carl och två år yngre Eric – i företaget.

– Det är så roligt att båda verkligen är intresserade av gamla bilar. De tränar sig varje dag, det tar lång tid att bli skicklig på hantverket. Carl har jobbat i tre år och Eric har hållit på i fyra år.

Båda sönerna delar också Magnus passion för italienskbyggda bilar.

– Carl kör en Alfa 156 och Erik kör en Alfa Brera.

Detta reportage är även publicerat i Motormagasinets sommartidning De Luxe.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.062