Motorbranschcollege: Nyckeln till branschens framtida kompetens

Motorbranschcollege är inte ett projekt vid sidan av ordinarie verksamhet. Det är en kvalitetssäkrad samverkansmodell där gymnasieskolor, företag, fack och politik tillsammans formar utbildningen på fordons- och transportprogrammet. Bakom satsningen står branschens parter – Transportföretagen och IF Metall – som gemensamt äger och utvecklar konceptet. Det i sig är värt att stanna upp vid. När arbetsgivare och fackförbund krokar arm kring kompetensförsörjningen skickar det en tydlig signal: det här är en ödesfråga för hela branschen.

Certifieringen är heller ingen symbolhandling. För att få kalla sig Motorbranschcollege krävs att skolan lever upp till tydliga kriterier. Branschen ska vara aktiv i ledningsgruppen för certifieringen. Lärarna ska ha rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Utrustningen ska spegla den teknik som finns i dagens och morgondagens fordon. Och det arbetsplatsförlagda lärandet ska hålla hög kvalitet, med engagerade handledare och tydliga mål.

Läs också Exporten av begagnade nyare bilar ritar om kartan

Här kommer politikens ansvar in. Huvudmännen kan inte nöja sig med att erbjuda ett program på papperet. En fordonsteknisk gymnasieutbildning med kvalitet kräver investeringar – i utrustning, i lärarkompetens och i samverkan med näringslivet

Det är precis så en modern fordonsteknisk gymnasieutbildning ska se ut. För verkligheten i verkstäderna har förändrats. Dagens fordonstekniker arbetar med högvoltsystem, avancerad diagnostik och digitala informationssystem. Att utbilda för gårdagens teknik är att svika både elever och företag.

Här kommer politikens ansvar in. Huvudmännen kan inte nöja sig med att erbjuda ett program på papperet. En fordonsteknisk gymnasieutbildning med kvalitet kräver investeringar – i utrustning, i lärarkompetens och i samverkan med näringslivet. Det räcker inte att tala varmt om yrkesutbildningens betydelse i högtidstal, om resurserna i praktiken urholkas eller om uppföljningen brister. Det finns idag många kommuner där det saknas resurser eller där man tom drar ner på utbildningsplatser trots att branschens behov av utbildad personal är fortsatt stort.

Läs också Krönika: Friheten på fyra hjul

Motorbranschcollege visar att det går att bygga strukturer för kvalitet och långsiktighet. Men modellen är beroende av att politiken tar sitt ansvar för finansiering och regelverk som möjliggör verklig samverkan. Det handlar om att skapa stabila förutsättningar så att skolor kan investera och företag vågar engagera sig.

Kompetensförsörjning byggs, steg för steg, i samverkan mellan skola, arbetsliv och beslutsfattare.

Samtidigt är Motorbranschcollege också en statusfråga. När branschens parter gemensamt ställer krav och investerar tid och resurser höjs ribban för vad en yrkesutbildning kan och bör vara. Det stärker yrkets attraktivitet. Det visar unga att detta inte är en återvändsgränd, utan en kvalificerad karriärväg i en högteknologisk framtidsbransch.

Läs också Förtroende byggs i vardagen

Kompetensförsörjning sker inte av sig själv. Den byggs, steg för steg, i samverkan mellan skola, arbetsliv och beslutsfattare. Motorbranschcollege är ett konkret bevis på att branschen är beredd att ta sitt ansvar. Nu är frågan om politiken är beredd att göra detsamma.

För utan en fordonsteknisk gymnasieutbildning med verklig kvalitet riskerar vi mer än brist på tekniker. Vi riskerar att tappa tempo i hela den omställning som Sverige så gärna vill leda.