Under Verkstadsföretagens uppstart av projektet Utveckling av APL (Arbetsplatsförlagt lärande) i Östergötlands län, Örebro och Uppsala har projektledaren Benny Wallin mött viktiga frågeställningar och påståenden från skolor och medlemsföretag som kan bli aktuellt för konkurrenslagstiftningen?

-Fordonsskolor som bara samarbetar med en märkesgrupp utestänger i vissa fall våra medlemsföretag som vill ta emot APL-elever. Det här begränsar våra medlemsföretag att nyrekrytera direkt från skolan. Alla vet att APL är både för företaget och eleven en naturlig rekryteringsväg. Det här kan vara ett brott mot konkurrenslagstiftningen, säger Bo Ericsson som är vd för nordens största branschförening Sveriges Fordonsverkstäders Förening, SFVF, och Verkstadsföretagarna med över 2 300 medlemsföretag. Bo Ericsson jobbar aktivt mot myndigheter och politiker för att få en seriös marknad och konkurrens på lika villkor. -Det är viktigt med en mångfald av APL-företag som också företräder olika yrkesgrupper med olika bilmärken och olika årsmodeller. SFVF arbetar för att hela branschen ska gynnas av allt vi gör, om några har ett tunnelseende och vill begränsa vår möjlighet att utveckla branschen och skolan måste man vara ute på en mycket märklig väg i ”tänket” säger Bo Ericsson.

I dag är majoriteten av den traditionella fordonsutbildningen en 3-årig Gymnasieutbildning inom Fordons och transportprogrammet med 15 veckors rekommenderad APL på företag. Vid ett flertal skolor finns fordonsutbildningen som en Gymnasial lärlingsutbildning där minst 50 procent av utbildningstiden är APL på ett företag. I den traditionella fordonsutbildningen uppbär eleven sitt studiestöd på 1 050 kr/månad och kämpar ofta för att få lite extra genom sommar- och lovjobb.

Eleven som går en lärlingsutbildning får förutom 1050 kr även 1 000 kr extra av CSN varje månad och de eleverna är ofta inte intresserade av extrajobb på loven.

-Den här verkligheten ställer till problem för grundskoleeleven i sitt val av skola och utbildningsform, säger Benny Wallin som är utbildningsansvarig på Verkstadsföretagarna.

-Vi bedömer att båda beskriva situationerna begränsar både kvalitén och intresset för att söka till branschens utbildningar vid nära 190 skolor i Sverige. Vår signal till alla fordonsskolor, ”släpp in våra medlemsföretag i er skolas värd”, vi är övertygade om att kvaliteten och antal sökande kommer att öka både på kort och lång sikt, säger Wallin

Verkstadsföretagarna och SFVF kommer i projektet att under våren 2018 utbilda 40 st Branschambassadörer som förväntas att samverka med fordonsskolor och vara som ett förtroendekitt mellan företag och skola och en närhet till Nationella Programrådet där SFVF och Verkstadsföretagen finns representerade.

Branschambassadörerna kommer att erbjuda alla skolor som är med i projektet att utan kostnad kvalitetssäkra skolans verkstadslokaler genom Godkänd Skolverkstad, ett anpassat system från branschens Godkänd Bilverkstad. Att observera är att vår APL-satsning är ett alternativ till andra skolformer och kvalitetssäkringar inom Fordons- och transportprogrammet, skillnaden är tiden för införandet.

-Vi på Verkstadsföretagarna och SFVF har full förståelse för många skolors knappa budget men skolpengen bedömer vi även ska omfatta, att där det är möjligt, samverka med så stor del av branschens företag som möjligt där ett lokalt programråd är grunden för samarbetet. Vi tror att skolans kvalitet och antal sökanden hänger ihop med en utvecklad APL där alla seriösa verkstäder kan engagera sig och hjälpa till i skolans arbete, avslutar Bo Ericsson.