23948sdkhjf

Stor studie visar att många skrotade bilar finns kvar i trafikregistret

IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en stor studie på uppdrag av Transportstyrelsen. Forskningsinstitutet har bland annat tittat på hur skrotbilar och uttjänta fordon påverkar olika aktörer och områden.

Transportstyrelsen vill öka kunskapen om långtidsavställda fordon samt hur skrotbilar och uttjänta fordon påverkar sin omgivning. Myndigheten menar dock att det är en komplex fråga eftersom fordon som är långtidsavställda i vägtrafikregistret kan omfatta allt från dyrbara samlarobjekt till övergivna skrothögar. Även bilar som skrotats sedan länge och inte ens finns kan finnas med. Magnus Hennlock, forskare och projektledare för studien som gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet, säger att utmaningarna med dessa fordon påverkar flera områden och aktörer. Exempelvis har en del kommuner problem med att få ägarna till övergivna fordon som lämnats på kommunal och privat mark att agera.

– Många, framför allt mindre, kommuner saknar resurser att hantera sådana ärenden om de blir många, säger han i en kommentar.

Enligt IVL finns det omkring 900 000 långtidsavställda personbilar och lätta lastbilar i vägtrafikregistret. Runt 400 000 av dessa har varit avställda i över ett årtionde. IVL har därför undersökt varför vissa fordon ställs av under en längre tid. Institutet valde ut 7 000 av fordonen för att på så vis få ett representativt urval där man fick en insikt i ägarnas avsikter och användning av sina fordon.

Resultatet från studien kommer användas till att bättre förstå vilka bilar som är uttjänta och vilka bilar som är värda att bevara för fordonshobby och i vilken utsträckning långtidsavställda fordon kan vara ett miljöproblem. Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen

16 procent av fordonen i studien finns enligt ägarna inte längre kvar i deras ägo, även om de står med i vägtrafikregistret. Av dessa fordon har också mer än hälften skrotats. IVL påpekar att i de fall man skrotar ett fordon på egen hand eller exporteras utanför landets gränser är det också mycket mer invecklat att avregistrera det. Något som gör att många fordon finns kvar i registret.

Omkring en tredjedel av de långtidsavställda fordonen uppges vara samlarbilar och en fjärdedel bruksbilar. Nästan lika många uppges vara renoveringsobjekt eller reservdelsbilar. En liten del används i bilsporter eller för körning på enskilda vägar.

– Resultatet från studien kommer användas till att bättre förstå vilka bilar som är uttjänta och vilka bilar som är värda att bevara för fordonshobby och i vilken utsträckning långtidsavställda fordon kan vara ett miljöproblem. Anledningen till att vi vill ha bättre kunskap om dem är bland annat för att kunna förbereda ställningstagande i förslag till reglering inom området, säger Anders Gunneriusson, utredare på Transportstyrelsen, i en kommentar.

IVL säger att många kommuner invänder mot nuvarande lagstiftning då det tar upp mycket resurser och är svårt för kommunen att ställa ägarna till svars. Många anser därför att det vore en idé att återinföra någon form av skrotningspremie eller liknande incitament för att fler ska skrota sina fordon på ett hållbart sätt. Som Motormagasinet har rapporterat tidigare har röster från bland annat Motorhistoriska Riksförbundet uttryckt oro för att detta inte skulle göras på ett sådant sätt som skulle hota svensk motorkultur.

– Det finns en önskan av enkla och fördelaktiga lösningar för att kunna äga samlar- och veteranfordon och samtidigt bli av med uttjänta fordon samt skapa incitament för att göra det på ett ansvarsfullt sätt så att reservdelar tas om hand och kan återanvändas till samlar- och veteranfordon, säger Magnus Hennlock.

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094