Nationellt projekt ska stoppa självmord i trafiken
Självmorden i Sverige har legat på runt 1 500 per år de senaste 15 åren, med en topp på 1 588 år 2019. Det innebär en nionde plats för landet på den icke så smickrande självmordslistan i Europa. Litauen toppar senaste statistiken med 26 självmord per hundratusen innevånare, medan Sverige har drygt 14 självmord per hundratusen innevånare. Genomsnittet i EU är 12 självmord per 100 000 innevånare.
Många av självmorden sker på våra vägar. Under 2019 omkom 257 personer i trafiken, 36 av dem var självmord. Det innebär att 14 procent av alla vägtrafikoffer i Sverige under 2019 var avsiktliga handlingar. De senaste fem åren har antalet självmord i vägtrafiken varierat mellan 23 och 36 personer, vilket i genomsnitt är drygt tio procent av alla omkomna i trafiken.
– Det finns en rad myter runt självmord. Till exempel att man inte ska väcka den björn som sover genom att prata om självmord. En del menar att det inte hjälper att prata om självmord. Men det gör det, säger Anna-Lena Andersson, sakkunnig på området suicid i transportsystemet på Trafikverket.
Det gäller dock att prata om psykisk ohälsa och självmord på rätt sätt.
– När vi möter människor i vår vardag och någon uttrycker att de inte mår bra ska vi försöka prata med dem och ta deras tillstånd på allvar, fråga om de sökt vård eller om man som medmänniska kan hjälpa dem på något sätt. Nio av tio personer som vårdas på sjukhus efter ett självmordsförsök dör långt senare av helt andra orsaker, vilket är ett bevis för att vård och andra åtgärder fungerar, säger Anna-Lena Andersson.
Ett annat påstående är att det inte hjälper att göra åtgärder med stängsel och hinder på platser där självmord är vanligt eftersom de bara går och gör ett självmordsförsök någon annanstans.
– Det kanske inte går att förhindra alla självmord, men åtgärder som fysiska hinder fungerar. Speciellt gäller det självmord av impulsiv karaktär och det är en ganska stor del av alla självmord.
Effektiva metoder för att förhindra självmord längs vägar är skyddande räcken, belysning och siktröjning på platser där risken finns för att folk hoppar ut i trafiken för att ta livet av sig. Separerade körfält med mitträcken är ett effektivt sätt att stoppa avsiktliga kollisioner med mötande trafik. Trafikfarliga objekt som kraftiga stolpar, betongfundament och träd intill vägen är förstås också viktiga att ta bort.
Det finns också konsekvenser av självmord, som inte enbart handlar om den som tragiskt tagit sitt liv och den sorg som drabbar de anhöriga. Det är bland annat ett stort arbetsmiljöproblem för den chaufför som får uppleva att någon kör rakt in i lastbilen. Även den som ska sanera platsen måste inräknas som drabbad.
Det är dock inte vanligt att chaufförer av tyngre fordon skadas fysiskt, men däremot psykiskt.
– Chaufförer som varit inblandade i en kollisionsolycka kan drabbas av sömnproblem, situationsångest, oro och sjukskrivning som följd, säger Anna-Lena Andersson.
Även om det är mycket sällsynt så har det hänt att en del tagit självmord genom att köra in i personbilar. I sådana fall är förstås risken stor för att även personer i den mötande bilen omkommer eller allvarligt skadas.
Just nu pågår dock ett intensivt arbete med att minska antalet självmord i trafiken. Trafikverket är en av 26 myndigheter som har i uppdrag att jobba fram en nationell strategi för suicidprevention. I Trafikverkets ”Aktionsplan säker vägtrafik” är suicid ett område i planen. Suicidprevention ingår även i trafiksäkerhetsarbetet Vision Zero. Förutom att Anna-Lena Andersson arbetar med dessa projekt är hon adjungerad forskare Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) på Karolinska Institutet där de arbetar med en fördjupningsstudie om suicid inom transportsystemet.
