Rakt på sak
Vi är mitt i en elektrifieringsvåg som förändrar bilbranschen i grunden. Tidigare har jag skrivit om politikens ansvar för att hjälpa utvecklingen i rätt riktning, men vi ser också hur gamla föreställningar håller tillbaka utvecklingen, inte för att tekniken inte fungerar utan för att bilden av elbilen fortfarande är skev. Det handlar om räckviddsångest som inte längre har täckning i verkligheten, oro för batterier som i praktiken håller långt bättre än många tror och föreställningen om att laddning är krångligt, trots att nio av tio laddningar sker hemma eller på jobbet.
När jag ser skillnaden mellan fakta och förställningar, blir det tydligt att myterna inte bara är irritationsmoment, utan verkliga hinder för den begagnade elbilsmarknaden och därmed för hela omställningen.
En ny studie från Ziklo Bank visar hur djupt missuppfattningarna sitter. Fyra av tio tror att ett elbilsbatteri förlorar hälften av sin kapacitet snabbt. I verkligheten tappar det i snitt bara 10–15 procent de första sex åren. Därefter sker försämringen mycket långsamt, ofta med över 90 procent av kapaciteten kvar i över 20.000 mil. Trots detta anger drygt 50 procent av de tillfrågade att just oro för batteriet är en av de främsta anledningarna till att avstå elbil.
I dag har många elbilar 30–60 mils räckvidd, längre än merparten kör dagligen. Batterierna håller långt längre än de flesta tror och fungerar ofta över 20 000 mil med 90 procent av kapaciteten intakt. De flesta tillverkare ger dessutom 8 års garanti eller 16.000 mil – garantier och försäkringar täcker i många fall hela batteriet utan åldersavdrag. Samtidigt byggs laddnätet ut i rekordfart. Trots det lever bilden kvar att elbilen inte klarar vardagen. Sanningen är att de allra flesta laddar hemma eller på jobbet, smidigt och billigt.
Vi kan inte längre låta myterna forma marknaden. För den begagnade elbilsmarknaden är en avgörande pusselbit i omställningen. Den kommer inte att ta fart förrän vi lyckas bygga förtroende.
För långresor finns snabbladdare som fyller på 80 procent av batteriet på 20–30 minuter. Det blir en naturlig paus i resan. De flesta förare behöver, likt mig själv, ändå stanna för en hundpromenad, ett toalettbesök eller en lunch. Under den tiden fylls batteriet på, ofta tillräckligt för resten av dagen.
Diskussionen fastnar ofta vid inköpspriset. Men när man räknar på helheten, och då inkluderar drift, skatt, service samt försäkring visar kalkylerna att elbilen i många fall blir billigare än motsvarande bensin- eller dieselbil. Lägre energikostnader och färre servicetillfällen gör skillnaden.
Dessutom kräver elbilar mindre underhåll. De har färre rörliga delar, ingen kamrem eller olja. Servicekostnaden är lägre än för en fossilbil. Dock slits däck oftast snabbare.
Kontrasten mot Norge är slående. Rena elbilar är redan förväntas slå i taket under året och nå nära 100 procent av nybilsregistreringarna och över 50 procent av den totala vagnparken till följd av tidiga och konsekventa statliga subventioner och andra incitament. Myterna har aldrig fått fäste eftersom de flesta norrmän känner någon som kör elbil och ser att tekniken fungerar även i nordiskt klimat.
I Sverige, där andelen nya elbilar i år förväntas ligga på runt 40 procent, är bilden annorlunda. Incitamenten har varit ryckiga och debatten splittrad. Fossilbilarna dominerar fortfarande vägarna, endast sju procent av alla bilar i svensk trafik är elbilar. Resultatet blir att missuppfattningar lever kvar längre, trots att vi egentligen sitter på samma förutsättningar.
Det är alltså inget tekniskt problem som riskerar att bromsa elektrifieringen i onödan, utan snarare brist på kunskap och långsiktiga politiska beslut .
För barn som växer upp idag är elbilar och laddare en naturlig del av gatumiljön, men vi som åkt och kört fossilbil i många år behöver aktivt tänka om. Många tycker att förändring tar emot, att det nya känns skrämmande. Man är van vid att tanka bränsle på en station, och att översätta sina vanor till nya rutiner kan kännas utmanande. I kommentarsfälten på sociala medier blandas reella erfarenheter med myter och rena konspirationsteorier. För den som inte känner till fakta kan det bli svårt att veta vad som är vad.
Vi kan inte längre låta myterna forma marknaden. För den begagnade elbilsmarknaden är en avgörande pusselbit i omställningen. Den kommer inte att ta fart förrän vi lyckas bygga förtroende.
Det handlar inte bara om teknik eller ekonomi. Det handlar om tillit. Om att bemöta myterna med fakta, om och om igen. Inte bara i kundmötet, utan också i offentligheten.
ANDERS RYDHEIMER
Affärsutvecklings- och kommunikationsdirektör, Biliakoncernen
BREAKING